Posted by: gunarn | Monday, 16 November, 2009

Dagen då allt förändrades

Just nu går jag en treveckors kurs i skrivande med Erik Toresson. Första veckan handlade om skönlitterärt skrivande där en av övningarna var att skriva en kort novell (en A4 lång) på temat “Dagen då allt förändrades”. Här är mitt resultat:

Dagen då allt förändrades

Gruset på vägen knastrade under däcken på Mitsukos nya cykel. Knastret ackompanjerades av sången från hundratals syrsor på den intilliggande ängen. Solen sken från en djupblå himmel med lätta molntussar som seglade förbi. Trots att klockan ännu inte hunnit slå åtta så var det redan hett för att vara en sensommardag i augusti. Det skulle vara skönt med ett svalkande regn tänkte hon och trampade vidare mot skolan.

Mitsuko längtade efter att komma fram. Det var första dagen efter sommarlovet och hon hade saknat många av sina vänner som hon inte träffat under sommaren. Hon var också ivrig att få visa upp sin fina röda cykel som hon hade fått i födelsedagspresent av sin mor och far samma morgon. Skolväskan på hennes rygg var full av inbjudningskort som hon skulle dela ut till sina vänner under dagen. Mitsuko log och tänkte på sin morfar som hade hjälpt henne med kalligrafin på korten. ”Det är ju inte varje dag som min lilla prinsessa blir tio år gammal, det måste ju firas ordentligt!”  hade  han skrockat.Hon var om möjligt ännu gladare för morfars present, den gulligaste kattunge hon någonsin sett. Hon hade redan döpt honom, Toriko var svart med vita tassar, mage och nos, samt stora blå ögon. Mitsuko hade försökt smuggla med katten i väskan eftersom hon inte ville skiljas från honom under dagen, men hennes mor upptäckte det hela och hade vänligt men bestämt nekat till detta.  ”Timmarna går fort och sedan är du hemma hos honom igen hjärtat” hade hon sagt.

Överste Paul Tibbets knackade på höjdmätaren som visade 32 330 fot, de hade nått fram till sitt mål. Motorerna mullrade på flygplanet som fram till föregående dag endast hade haft sifferbeteckningen ”82”. Överste Tibbets hade då beslutat att döpa planet efter sin mor som han älskade och såg som källan till sin styrka och självförtroende. Han tänkte på sina två söner Gene och Paul III och undrade om de skulle vara stolta över sin far. Han skulle vara direkt ansvarig för ett snabbt slut på kriget och därmed förhindra långvariga strider med ytterligare miljontals krigsoffer.
En snabb blick på armbandsuret sade honom att det var dags, klockan var 08:15 lokal tid. Han anropade Major Thomas Ferebee; ”Du har kontrollen Tom, släpp lasten när du vill, och glöm inte att ta på skyddsglasögonen.” När bomben fälts gjorde han en  skarp högersväng och dök för att distansera planet så mycket som möjligt från detonationen.  43 sekunder senare skvallrade en pirrande känsla i Överste Tibbets plomber om en fullbordad detonation.

Mitsuko hann bara uppfatta ett bländande intensivt ljussken som från tio solar, innan tryckvågen slet köttet från hennes ben och brände resten till aska.
Ängen stod i lågor och syrsorna hade tystnat, det svampformade molnet tornade upp sig kilometer-högt i skyn.
Ett stilla svart regn började falla över de förvridna resterna av Mitsukos nya röda cykel.

Advertisements

Responses

  1. Gripande! Blev påmind av musiken av Tujiko Noriko, japansk glitch när jag läste berättelsen…

    • Tack så mycket! Kul att du gillade berättelsen!
      Har inte hört något av Tujiko Noriko men jag ska kolla upp det.


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

Categories

%d bloggers like this: